Ytterligare 1 000 000 kr felräkning från kommunen
Först visade det sig att den beräknade lärarkostnaden var drygt 2 000 000 kr fel.
Nu visar det sig att föräldrarna även fick rätt avseende Strandskolans kontrakt.
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=669&a=485556
När föräldrarna gick igenom ekonomin med kommunens politiker höll de hårdnackat fast vid sina siffror, trots övertygande fakta från föräldrarna. Föräldrarna uppmanade kommunen upprepade gånger att gå till botten med just hyreskostnaden för Strandskolans nuvarande lokaler och ta med det i kalkylen. Men kommunstyrelsens ordförande ville inte ta in den kostnaden för det skullen man lösa separat!
Ja, hur skulle man annars motivera beslutet om det inte gick att påvisa en ekonomisk fördel?
Nu visar det sig att föräldrarna haft rätt på varje punkt hittills.
Och, kommunen har just nu ingen besparing alls att se fram emot för 2009/2010.
I föräldrarnas kalkyl återstår ytterligare 2-3 000 000 kr som kommunen missat. Det kommer inte minst som en följd av den nödvändiga renoveringen av Nordmanna som skulle blivit mycket billigare att genomföra med bättre framförhållning. Därtill har kommunen angivit fullständigt orealistiska siffror för renoveringen.
Vi beräknar alltså att kommunen kommer att få en ökad kostnad 2009/2010 på minst 2 000 000 kr till följd av skolflyttsbeslutet.
Detta alltså jämfört med kommunen haft bättre framförhållning och skjutit på flytten till 2010.
Vi kan bara uppmana våra politiker att lägga prestigen åt sidan och använda sunt förnuft.
Skjut på flytten till nästa år, så hinner alla planera bättre!
Nationella prov ger fingervisning
Årskurs 9 gör nationella prov och får slutbetyg i ämnena svenska, matematik och enelska.
I Kungälv ser vi att de allra flesta får samma betyg som resultatet på nationella provet.
(Data kommer som vanligt från skolverkets databaser, Siris, se länklistan till vänster)
Men några får bögre betyg än de haft på provet 2008:
och några får lägre betyg än de haft på provet 2008:
Det är vanligare att man får högre än lägre betyg. Som det framgår så är resultatet på nationella provet ändå är en bra mätare på slutbetyget.
Vi har tidigare visat hur viktigt det är för resultatet att skolan har utbildade pedagoger.
Nu undrar vi hur Kungälv använder resultaten från alla nationella prov för att följa upp skolornas verksamhet?
Hur används resultaten för att följa upp och förbättra verksamheten?
För att fördela resurser och tillsätta tillräckligt många lärare till skolenheterna?
Utvecklingen av pedagoger i Kungälv
Vi hittar alla uppgifter du efterfrågar i skolverkets databas: SIRIS (se länk nedan till vänster).
Vi brukar säga att man skall ta hänsyn till de lokala skillnaderna mellan skolorna när man tittar på statistiken.
Det gäller inte när man diskuterar andelen pedagoger i skolan. Det borde vara lika självklart att det är en utbildad pedagog som undervisar eleverna i skolan som att det är en utbildad sjuksköterska som tar blodprov på patienterna på sjukhuset.
Det finns många duktiga trevliga och begåvade människor som gör ett aldeles utmärt jobb utan pedagogisk utbildning men det finns också exempel på det motsatta. Pedagogutbildningen säkerställer lärarnas kompetens.
Om vi börjar med de skolor som har avgångsklasser, så kan vi jämföra med andelen elever som avslutar grudskolan med behörighet till gymnastiet (som vi tycker är ett viktigt mål).
För hela Kungälvs kommun har andelen pedagoger ökat de senaste åren främst genom att lärare utan pedagogisk utbildning har slutat. Totalt har antalet lärare gått ned.
Alla fyra skolorna har under 80% utbildade pedagoger. Det vittnar om en låg ambitionsnivå och otillräckliga resurser i en ålder där eleverna har särskillt stort behov av struktur och kompetens. Obsevera att Stransskolans siffror är baserade på hela skolan f-9 och inte enbart årskurs 7-9.
Som vi tidigare visat finns det en tydligt samaband mellan andelen pedagoger och andelen av eleverna som går ut nian med gymnasiebehörighet. Det framgår när man jämför kommun för kommun. När vi tittar på enskilda skolor påverkar några enskilda individer resultatet ganska mycket och det är svårare att se tydliga trender.
Alla tre skolorna visar en svagt positiv trend de senare åren. Det kan sannolikt bero på att Kungälv ökat lärartätheten sedan slutet av 1990 talet i kombination med att andelen pedagoger har ökat fram till 2007.
I den förra bloggen visade vi att det tar cirka tre år innan en förbättring eller försämring slår igenom på avgångsklassernas resultat. 2008 och 2009 års stora neddragningar kommer alltså att synas i statistiken 2011 till 2013. Från 2011 kommer vi ha fler elever som går ut nian utan behörighet till gymnasiet.
Vi hittade inte något riktigt bra sätt att ge en översikt så vi försöker med både bild och tabell.
f-6 skolorna visar stora skillnader i ambitionsnivå. Även om i stort sett alla skolor har ett vikande elevunderlag och flera lärare lämnat skolan så varierar trenden. Vissa skolor ökar andelen pedagoger andra minskar.
Bara Kode har en stabil nivå på 100%, som vi tycker borde vara det självklara tillståndet för alla skolor.
Skolorna är presenterade i ordning efter andel pedagoger senaste året.
Hur snabbt påverkas elevernas lärande?
Vi kunde inte låta bli att titta litet på hur Kungälvs utveckling fallit ut de senaste åren:
Figuren visar andel av lärarna som har pedagogutbildning i västsvenska kommuner. Kungälv är markerat med rött.
Utvecklingen efter 1992 har tyvärr inte enbart varit positiv.
Som många andra kommuner har andelen gått ner.
Relativt övriga västsverige dalar nu Kungälv ytterligare.
Figuren visar andel elever som avslutat grundskolan med behörighet till gymnasieskolan i västsveriges kommuner. Kungälv är markerad med rött.
För beörighet till gymnasieskolan finns det bara statistik från 1998 och senare.
Värdet är mer instabilt år från år.
Tillsammans med övriga kommuner i västsverige fins ett tydligt samband mellan andel elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet och lärarnas pedagogiska utbildning.
Här jämför vi inte bara pedagogernas utbildning senaste året utan även accumulerat tre respektive sex år.
Figuren visar: på den hrisontella x-axeln andel av eleverna som gått ut med behörighet till gymnasiet 2008 på den vertikala axeln är genosnitter av andelen pedagoger i kommunens skola under tre respektive sex år tillbals i tiden.
Det starkaste sambandet finns för de senase tre åren.
Samabandet är starkare för tre år än för både ett och sex år. Det betyder att det är viktigt med en kontinuitet på minst tre år för att säkerställa en god grund för lärande.
Utan att göra anspråk på vetenskaplighet så finns det alltså en stark indikation på att elevernas framtid i stor grad påverkas av lärarnas pedagogiska utbildning i varje klass och att de senaste tre åren har mer betydelse än enbart det senaste året.
Varför skall vi ha utbildade pedagoger?
När vi jämför grundskolans resultat för kommunerna i Västra Götaland kan vi se ett mönster.
De skolor som har stor andel utbildade pedagoger har också hög andel elever som går ut med behörighet till gymnasieskolan.
I figuren nedan är den senaste statistiken (2007) använd. (Den röda punkten är Kungälv och Tjörn hade den högsta andelen med gymnasiebehörighet 2007).
Här visas data för medeltalen år 2007 men eleverna som gick 2007 kanske inte hade samma antal pedagoger under hela sin skolgång. Det skulle vara intressant att följa mer i detalj hur elevernas hela skolgång påverkas av antal lärare men det är en omfattning som är lämplig för en univeritetsuppsats...
Det skall också sägas att resultaten inte är lika tydliga för hela riket där tydligen andra faktorer spelar in.
Men, svaret på frågan ovan är tydligt: För att höja utbildningskvaliteten som i förlängningen resulterar i högre andel elever med behörighet till gymnasiet.
Komunstyrelsens beslut 18 februari 2009
http://www.kungalv.se/Politik/Kommunstyrelsen/Protokoll/
Så här beslutade KS
Beslut
1. Vikingaskolans verksamhet flyttar till Nordmannaskolan under förutsättning att förvaltningen upprättar ett avtal alternativt en avsiktsförklaring så att Vikingaskolan inte står tom från och med hösten 2009.
2. Inga paviljonglösningar skall krävas på Nordmannaskolan med anledning av omstruktureringen.
3. En avstämning avseende prognostiserad kostnadskalkyl redovisas i kommunstyrelsen innan omorganisationen slutligen genomförs.
4. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige för en debatt om framtidens skolor och lokaler 2010-2016. Utbildnings- och främjandeutskottets ordförande och oppositionsledare får i samråd med förvaltningen i uppdrag att arbeta fram ett debattunderlag inför kommunfullmäktiges sammanträde den 12 mars 2009.
5. Nordmannaskolan ges drift- och investeringsresurser att säkerställa följande punkter:
- Barnperspektivet genomsyrar alla beslutsprocesser i sammanslagningen.
- Den bästa klassindelning för barnen eftersträvas
- En särskild och riktad satsning på läsutveckling genom en bibliotekssatsning med personalresurs genomförs.
- Utökat stöd för läxhjälp
- Minst två tjänster som specialpedagog på grundskolan
- En särskild matsals- och måltidskompetens sätts in tidigt i processen inför ombyggnads- och ljudisoleringsarbete.
- IT-klassrum i alla salar, samt trådlöst bredband och fler bärbara datorer så att en klass vid behov kan utnyttja detta.
- Särskild satsning på utemiljön där barnen bestämmer.
- En extra social resurs (fritidspedagog, skolvärd, husvärd)
- Extra stöd för arbetslagsutveckling och rektor
- Två extra grupprum
- Ingen neddragning av sjuksköterskeresurs (1,2) samt extra kuratortjänst
- En särskild satsning på miljön kring klubbverksamheten
- Varje klassrum har en egen toalett
- NO-rum för lärare
- Lärartätheten skall i basverksamheten vara 7,1 lärare per 100 elever.
Vi noterar att löftet till Vikinga och Nordmanna föräldrarna, att den nya skolan skulle få den högsta lärartätheten i kommunen nu är ersatt med ett mål som ligger på komunsnittet och 18% under rikssnittet.
Om vi inte redan känt oss trygga i att beslutet aldrig kommer kunna genomföras hade vi tyckt att det är en aldeles för låg ambitionsnivå.
Vilken pedagogik är bäst?
Den frågan har sysselsatt vetenskapen sedan mitten på 1800 talet eller kanske ännu längre.
Många har nått goda resultat.
Exempelvis:
-Celestin Freinet
-Jan Amos Komensky
-Maria Montessori
-Johann Heinrich Pestalozzi
-Rudolf Steiner (Waldorf)
Var och en fantastiskt framgångsrik, på sitt vis, med sin "målgrupp".
Ett har de haft gemensamt: De har varit fullständigt dedicerade och övertygade om sina elevers förmåga och det arbetssätt som de själva utvecklat.
En skolutvärdering som gjordes i Sverige i mitten av 1980 talet, som vi inte kunnat hitta på nätet, jämförde några av de vanligast undervisningsmetoderna. Det intressanta var att det man hittade stora skillnader i resultat mellan skolor och lärare men inte mellan vilken pedagogik som tillämpade. Man ställde frågan till lärarna om de hade förtroende i den pedagogik som tillämpades på just deras skola. Och här fanns det starkaste sambandet. Det viktigaste var att läraren trodde på sin skolas pedagogik.
För den som vill lära sig mer om den svenska skolan finns det många bra studier. Som en god grund föreslår vi den nu lite gamla utvärderingen av skolan på 1990 talet: www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-27.pdf
Det är alltså viktigt att lärarna och rektorerna får den frihet som krävs för arbeta entusiastiskt med sina elever.
Vi frågar nu våra politiker i Kungälv:
Tror ni att lärarna i de kommunala skolorna får rätt förutsättningar för att jobba med just den pedagogik de är övertygade om, när de gruppöverskridande samarbeten som utvecklats mellan klasser ständigt måste omstartas, när skolor bryts upp och slås ihop, klasser bryts upp och slås ihop, ena året skall alla jobba mot F-9 nästa år gäller 6-9 för att sedan följas av 7-9 igen?
Vi kan svara själva: Nej, det ger inte rätt förutsättningar.
Den kommunala skolan skall ges samma förutsättningar till kontinuitet som friskolan!
Skolornas val av pedagogik, principer för indelning av klasser och metoder för samarbete mellan årskurser skall inte köras över av politiska yrkes- eller amatörpedagoger, Basta!
Nästa steg
Som redan framgått anser vi föräldrar att kommunen gått för långt i sina besparingar.
De senaste besparingsbesluten kommer att bemötas med en seria åtgärder parallellt:
-Beslutet kommer att överklagas i länsrätten
-Vi kommer att sammla namnunderskrifter och begära folkomröstning
-Vi kommer att ansöka om att bilda en friskola
-Ytterligare några åtgärd kommer att vidtas
Men kommunenstyrelsen har lärt oss att man inte skall samarbeta öppet och delge varandra information för att hjälpas åt, för då blir man utnyttjad och taktiskt motarbetad. Vi kommer därför att hålla några av de ytterligare kraftfulla åtgärderna inom en liten krets.
Vi föräldrar har nu tappat förhoppningen att kommunen kommer att klara att förvalta skolan framöver. Vi kommer därför att bjuda in intresserade föräldrarföreningar till ett samarbete för att planera framtiden:
-Samråd mellan nya och gamla friskolor
-Samråd med eventuella återstående komunala skolor
-Samråd med högstadieskolor
-Handlingsplan för att genomföra skolplanen
Sedan skall vi ta ställning till omfattning och åtgärder som krävs för att få ordning på skolan igen.
18 Februari -En svart dag för Kungälvs skolor
Idag röstade Kommunstyrelsen i frågan om Kungälvs skolas framtid.
Genom svek och hot manövererade kommunstyrelsen förslaget till omröstning.
Svek för att man aldrig gjorde de utredningar man lovat föräldrarna.
Hot för att man tilltvingat sig tystnad från lärare och pedagoger genom hot om konsekvenser för lärarnas anställning.
För den som inte tror att det går till så i dagens Sverige går det bra att läsa tidningen och lyssna på radio där komunstyrelsens orförande uttrycker sig tydligt nog.
Svek för att förslaget går stick i stäv med den mindre än ett år gamla skolplanen:
Svek för att beslutet går stick i stäv med det program som alliansen gick till val på.
Svek för att kommunstyrelsen redan idag vet att det inte går att hålla löftet att flytta hela Vikinga till Nordmanna.
Svek för att kommunstyrelsen inte kan hålla löftet om ekonomisk vinst samtidigt som lötet om att nya Nordmanna skall få kommunens högsta lärartäthet uppfylles. Ett är falskt.
Svek för att skolan dräneras på resurser utan att roten till den dåliga ekonomin åtgärdas, FM service omkostnader som ger de dyra lokalerna.
Svek för att lärarneddragningarna aldrig varit större i kommunen.
Svek för det sätt som den komunala skolan tvingas utrymma lokaler för att friskolan skall få tillträde redan till hösten.
Svek för att inga andra förslag än frigörandet av Vikingaskolan har utretts.
Svek för att man låtsas att det finns andra drivkrafter än att fixa lokaler till friskolan.
Svek för att delar av kommunstyrelsen agerar i egen sak.
Vi ser fram emot ett fortsatt arbete för att förbättra skolan, nu när vi börjar lära oss spelreglerna blir det mycket lättare.
Hålta, Kode, Kullen, Kärna...
...och alla ni andra föräldrar i Ytterby och Munkegärdes omnejd hälsas välkomna till bloggen av föräldrarråden i Thorilds uppsamlingsområde!
Här är några exempel på lärartätheten enligt Skolverkets databas (ARTISAN se länk nedan till vänster):
Som alltid när vi läser lärarstatistik gäller det att ta hänsyn till att en del skolor har en resursförstärkning för att kunna ge en god utbildning även till elever med särskilda behov.
När våra politiker nu gör tidernas största neddragning av pedagoger i Kungälvs skolor kommer alla att påverkas.
Rektorerna på Hålta, Kode, Kullen och Kärna har också fått sina sparbeting men statistiken är ännu inte tillgänglig i skolverkets databas.
Vi vet att Kungälvs kommun minskar sin lärartäthet med 19% från 2006/2007 till 2008/2009.
Vilka neddragningar görs nu skola för skola?
Hur påverkas verksamheten i våra skolor?
Välkomna att hjälpa till att få vår skola på spår igen!
Kommunstyrelsens ordförande felinformerad
Kommunstyrelsens orförande skriver i ett mail till föräldrarna i Kungälv att:
"Den nya skollag som kommer, kommer kräva att det på varje skola MÅSTE finnas rätt kompetens för rätt ämne och rätt skolår. Det är en fullständig omöjlighet att klara det på så små enheter som Kungälv har."
Sedan dras slutsatsen att en sammanslagning av skolorna blir en nödvändighet för att uppfylla den nya skollagen.
Föräldrarna frågar moderaternas centrala administration om korrekteheten och får följande svar:
Vi har inga planer på att införa begränsningar som kommer att leda till att små skolor skulle vara tvugna att slå igen. det skulle vara förödande för landsbyggden. Vi kommer däremot kräva fler behöriga lärare och en ny lärarutbildning kommer snart vara på plats. Men det ska inte innebära några problem för små skolor utan jag ser snarare fördelar.
Vänliga hälsningar
-----------------------------------------------------
Erik Randberg
Utbildningspolitisk handläggare
Nya moderaterna
Sveriges Riksdag
Därtill kommenterar Erik att detta är en lokal bedömning i Kungälv.
Vi vill gärna utgå från att kommunstyrelsens orförande inte vilseleder föräldrarna avsiktligt och undrar därför:
-Är rätt att kommunstyrelsens ordförande personligen skall driva denna fråga när den egna kompetensen på området är så låg?
Vi tycker att det skulle vara bättre om kommunens tjänstemän får öppna uppdrag att finna lösningar utan att det föregås av genomförandebeslut.
Nya neddragningar på Kungälvs skolor
I veckan preseterades ett nytt "fördjupat" underlag för flytten och sammanslagningen Vikinga och Nordmanna skolorna.
Av underlaget framgår det att Kungälv under 2008/2009 kommer att ha en lärartäthet på 7.1 lärare per 100 elever.
Denna siffra skall jämföras med rikssnittet på 8.7 lärare per 100 elever enligt den senaste statistiken.
Figuren visar statistik från Skolverkets databas. Uppgiften från 2008/2009 kommer från kommunens utredning om skolan.
Om man är intresserad av hur Kungälv står sig mot andra kommuner i närområdet går det också bra. 
Figuren visar Kungälvs lärartäthet (röd) jämfört med riket i snitt (svart) och övriga kommuner i Västra götaland.
Nu störtdyker Kungälv åter till den bottenposition som gjorde kommunen beryktad för 10 år sedan.
Vilka mål har den politiska ledningen i Kungälv för skolan?
Vilka nyckeltal har man satt upp för att nå dessa mål?
Elever, föräldrar och lärare blir lidande.
Kungälv behöver en långsiktig plan.
Alliansen beslutar om ny skolpolitik
Den 28 Januari beslutar Kungälvs Utbildnings och främjandeutskott om en helt ny skolpolitik i Kungälv.
Hösten 2010 skall alla högstadieskolor, som inte är friskolor (antar vi även om det inte framgår av beslutet), göras om till 6-9 skolor.
Det finns i stort sett inget underlag alls* för Munkegärde och Ytterbyskolorna och underlaget för Thorild har stora brister, enligt föräldraråden.
Detta är inte den långsiktiga vision som alliansen gick till val på.
Vi efterlyser en öppen debatt innan beslut.
*Lokalrevisionen på kommunnivå omfattade alla skolor i Kungälv men enligt den revisionen skall också en detaljrevision göras skola för skola innan den kan ge vägledning för beslut.
Protokoll från Utbildnings- och Främjandeutskottet
Här hittar du protokollet från det beslutande mötet om framtiden för Kungälvsskola:
http://www.kungalv.se/Politik/Kommunstyrelsen/Utbildnings--och-framjandeutskottet/Protokoll/
Och här är några utdrag:
Det enda beslutsunderlag som nämns är samma underlag som tidigare kritiserats massivt för den korta beredningstiden och därmed de stora informationsluckorna:
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse från sektor skola daterad 12 januari 2009.Utskottet beslutade inte enligt något av de två förslagen från förvaltningen utan så här:
1. En flytt av hela Vikingaskolans verksamhet till Nordmannaskolan med placering på Nordmannaskolan, under förutsättning att förvaltningen får följande uppdrag:
- redovisning av vad kostnadsbesparingen består i
- redovisning av samordningsmöjlighet och effekt av samordningen om/när Strandskolan kan anvisas Vikingaskolan
- redovisning av antalet barn/klasser/hemrum/slöjd/idrott/bamba
- effekter och framtiden för särskolan.
2. Förvaltningen får i uppdrag att genomföra omflyttning av skolår 6 till högstadieskolorna höstterminen 2010 och återkomma med handlingsplan för genomförandet.
__________
Samtliga närvarande socialdemokrater reserverar sig mot beslutet.
Samtliga närvarande socialdemokrater lämnar en anteckning till protokollet enligt bilaga.
Slutsatsen är att Kungälvs kommuns Utbildnings- och Främjandeutskottet beslutar utan kännedom om de mest centrala punkterna (eftersom dessa skall omfattas av ett nytt uppdrag).
Man tar beslut utan att ha tillräcklig kännedom om:
1, Eventuell kostnadsbesparing
2, Eventuella möjligheter till samordning av verksamheterna för Strandskolan de komunala skolorna
3, Hur eleverna skall fördelas och vilka effekter det får för särskolan.
Samtidigt beslutas helt kort om genomförande av en 6-9 skola för samtliga skolor i Kungälv, utan föregående demokratisk debatt.
Oppositionen reserverar sig men bilagan har vi inte kunnat hitta på nätet.
Debatt och 300 besökare på mindre än en vecka!
Det är glädjande med det stora engagemanget.
Det har varit en livlig debatt i GP:
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=669&a=474100
Och Kungälvsposten har också plockat upp tråden.
http://www.kungalvsposten.se/nyheter.shtml#newsitemEkFFFpZlZkvVOhYuYU
