Varför skall vi ha utbildade pedagoger?
När vi jämför grundskolans resultat för kommunerna i Västra Götaland kan vi se ett mönster.
De skolor som har stor andel utbildade pedagoger har också hög andel elever som går ut med behörighet till gymnasieskolan.
I figuren nedan är den senaste statistiken (2007) använd. (Den röda punkten är Kungälv och Tjörn hade den högsta andelen med gymnasiebehörighet 2007).
Här visas data för medeltalen år 2007 men eleverna som gick 2007 kanske inte hade samma antal pedagoger under hela sin skolgång. Det skulle vara intressant att följa mer i detalj hur elevernas hela skolgång påverkas av antal lärare men det är en omfattning som är lämplig för en univeritetsuppsats...
Det skall också sägas att resultaten inte är lika tydliga för hela riket där tydligen andra faktorer spelar in.
Men, svaret på frågan ovan är tydligt: För att höja utbildningskvaliteten som i förlängningen resulterar i högre andel elever med behörighet till gymnasiet.
Komunstyrelsens beslut 18 februari 2009
http://www.kungalv.se/Politik/Kommunstyrelsen/Protokoll/
Så här beslutade KS
Beslut
1. Vikingaskolans verksamhet flyttar till Nordmannaskolan under förutsättning att förvaltningen upprättar ett avtal alternativt en avsiktsförklaring så att Vikingaskolan inte står tom från och med hösten 2009.
2. Inga paviljonglösningar skall krävas på Nordmannaskolan med anledning av omstruktureringen.
3. En avstämning avseende prognostiserad kostnadskalkyl redovisas i kommunstyrelsen innan omorganisationen slutligen genomförs.
4. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige för en debatt om framtidens skolor och lokaler 2010-2016. Utbildnings- och främjandeutskottets ordförande och oppositionsledare får i samråd med förvaltningen i uppdrag att arbeta fram ett debattunderlag inför kommunfullmäktiges sammanträde den 12 mars 2009.
5. Nordmannaskolan ges drift- och investeringsresurser att säkerställa följande punkter:
- Barnperspektivet genomsyrar alla beslutsprocesser i sammanslagningen.
- Den bästa klassindelning för barnen eftersträvas
- En särskild och riktad satsning på läsutveckling genom en bibliotekssatsning med personalresurs genomförs.
- Utökat stöd för läxhjälp
- Minst två tjänster som specialpedagog på grundskolan
- En särskild matsals- och måltidskompetens sätts in tidigt i processen inför ombyggnads- och ljudisoleringsarbete.
- IT-klassrum i alla salar, samt trådlöst bredband och fler bärbara datorer så att en klass vid behov kan utnyttja detta.
- Särskild satsning på utemiljön där barnen bestämmer.
- En extra social resurs (fritidspedagog, skolvärd, husvärd)
- Extra stöd för arbetslagsutveckling och rektor
- Två extra grupprum
- Ingen neddragning av sjuksköterskeresurs (1,2) samt extra kuratortjänst
- En särskild satsning på miljön kring klubbverksamheten
- Varje klassrum har en egen toalett
- NO-rum för lärare
- Lärartätheten skall i basverksamheten vara 7,1 lärare per 100 elever.
Vi noterar att löftet till Vikinga och Nordmanna föräldrarna, att den nya skolan skulle få den högsta lärartätheten i kommunen nu är ersatt med ett mål som ligger på komunsnittet och 18% under rikssnittet.
Om vi inte redan känt oss trygga i att beslutet aldrig kommer kunna genomföras hade vi tyckt att det är en aldeles för låg ambitionsnivå.
Vilken pedagogik är bäst?
Den frågan har sysselsatt vetenskapen sedan mitten på 1800 talet eller kanske ännu längre.
Många har nått goda resultat.
Exempelvis:
-Celestin Freinet
-Jan Amos Komensky
-Maria Montessori
-Johann Heinrich Pestalozzi
-Rudolf Steiner (Waldorf)
Var och en fantastiskt framgångsrik, på sitt vis, med sin "målgrupp".
Ett har de haft gemensamt: De har varit fullständigt dedicerade och övertygade om sina elevers förmåga och det arbetssätt som de själva utvecklat.
En skolutvärdering som gjordes i Sverige i mitten av 1980 talet, som vi inte kunnat hitta på nätet, jämförde några av de vanligast undervisningsmetoderna. Det intressanta var att det man hittade stora skillnader i resultat mellan skolor och lärare men inte mellan vilken pedagogik som tillämpade. Man ställde frågan till lärarna om de hade förtroende i den pedagogik som tillämpades på just deras skola. Och här fanns det starkaste sambandet. Det viktigaste var att läraren trodde på sin skolas pedagogik.
För den som vill lära sig mer om den svenska skolan finns det många bra studier. Som en god grund föreslår vi den nu lite gamla utvärderingen av skolan på 1990 talet: www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-27.pdf
Det är alltså viktigt att lärarna och rektorerna får den frihet som krävs för arbeta entusiastiskt med sina elever.
Vi frågar nu våra politiker i Kungälv:
Tror ni att lärarna i de kommunala skolorna får rätt förutsättningar för att jobba med just den pedagogik de är övertygade om, när de gruppöverskridande samarbeten som utvecklats mellan klasser ständigt måste omstartas, när skolor bryts upp och slås ihop, klasser bryts upp och slås ihop, ena året skall alla jobba mot F-9 nästa år gäller 6-9 för att sedan följas av 7-9 igen?
Vi kan svara själva: Nej, det ger inte rätt förutsättningar.
Den kommunala skolan skall ges samma förutsättningar till kontinuitet som friskolan!
Skolornas val av pedagogik, principer för indelning av klasser och metoder för samarbete mellan årskurser skall inte köras över av politiska yrkes- eller amatörpedagoger, Basta!
Nästa steg
Som redan framgått anser vi föräldrar att kommunen gått för långt i sina besparingar.
De senaste besparingsbesluten kommer att bemötas med en seria åtgärder parallellt:
-Beslutet kommer att överklagas i länsrätten
-Vi kommer att sammla namnunderskrifter och begära folkomröstning
-Vi kommer att ansöka om att bilda en friskola
-Ytterligare några åtgärd kommer att vidtas
Men kommunenstyrelsen har lärt oss att man inte skall samarbeta öppet och delge varandra information för att hjälpas åt, för då blir man utnyttjad och taktiskt motarbetad. Vi kommer därför att hålla några av de ytterligare kraftfulla åtgärderna inom en liten krets.
Vi föräldrar har nu tappat förhoppningen att kommunen kommer att klara att förvalta skolan framöver. Vi kommer därför att bjuda in intresserade föräldrarföreningar till ett samarbete för att planera framtiden:
-Samråd mellan nya och gamla friskolor
-Samråd med eventuella återstående komunala skolor
-Samråd med högstadieskolor
-Handlingsplan för att genomföra skolplanen
Sedan skall vi ta ställning till omfattning och åtgärder som krävs för att få ordning på skolan igen.
18 Februari -En svart dag för Kungälvs skolor
Idag röstade Kommunstyrelsen i frågan om Kungälvs skolas framtid.
Genom svek och hot manövererade kommunstyrelsen förslaget till omröstning.
Svek för att man aldrig gjorde de utredningar man lovat föräldrarna.
Hot för att man tilltvingat sig tystnad från lärare och pedagoger genom hot om konsekvenser för lärarnas anställning.
För den som inte tror att det går till så i dagens Sverige går det bra att läsa tidningen och lyssna på radio där komunstyrelsens orförande uttrycker sig tydligt nog.
Svek för att förslaget går stick i stäv med den mindre än ett år gamla skolplanen:
Svek för att beslutet går stick i stäv med det program som alliansen gick till val på.
Svek för att kommunstyrelsen redan idag vet att det inte går att hålla löftet att flytta hela Vikinga till Nordmanna.
Svek för att kommunstyrelsen inte kan hålla löftet om ekonomisk vinst samtidigt som lötet om att nya Nordmanna skall få kommunens högsta lärartäthet uppfylles. Ett är falskt.
Svek för att skolan dräneras på resurser utan att roten till den dåliga ekonomin åtgärdas, FM service omkostnader som ger de dyra lokalerna.
Svek för att lärarneddragningarna aldrig varit större i kommunen.
Svek för det sätt som den komunala skolan tvingas utrymma lokaler för att friskolan skall få tillträde redan till hösten.
Svek för att inga andra förslag än frigörandet av Vikingaskolan har utretts.
Svek för att man låtsas att det finns andra drivkrafter än att fixa lokaler till friskolan.
Svek för att delar av kommunstyrelsen agerar i egen sak.
Vi ser fram emot ett fortsatt arbete för att förbättra skolan, nu när vi börjar lära oss spelreglerna blir det mycket lättare.
Hålta, Kode, Kullen, Kärna...
...och alla ni andra föräldrar i Ytterby och Munkegärdes omnejd hälsas välkomna till bloggen av föräldrarråden i Thorilds uppsamlingsområde!
Här är några exempel på lärartätheten enligt Skolverkets databas (ARTISAN se länk nedan till vänster):
Som alltid när vi läser lärarstatistik gäller det att ta hänsyn till att en del skolor har en resursförstärkning för att kunna ge en god utbildning även till elever med särskilda behov.
När våra politiker nu gör tidernas största neddragning av pedagoger i Kungälvs skolor kommer alla att påverkas.
Rektorerna på Hålta, Kode, Kullen och Kärna har också fått sina sparbeting men statistiken är ännu inte tillgänglig i skolverkets databas.
Vi vet att Kungälvs kommun minskar sin lärartäthet med 19% från 2006/2007 till 2008/2009.
Vilka neddragningar görs nu skola för skola?
Hur påverkas verksamheten i våra skolor?
Välkomna att hjälpa till att få vår skola på spår igen!
Kommunstyrelsens ordförande felinformerad
Kommunstyrelsens orförande skriver i ett mail till föräldrarna i Kungälv att:
"Den nya skollag som kommer, kommer kräva att det på varje skola MÅSTE finnas rätt kompetens för rätt ämne och rätt skolår. Det är en fullständig omöjlighet att klara det på så små enheter som Kungälv har."
Sedan dras slutsatsen att en sammanslagning av skolorna blir en nödvändighet för att uppfylla den nya skollagen.
Föräldrarna frågar moderaternas centrala administration om korrekteheten och får följande svar:
Vi har inga planer på att införa begränsningar som kommer att leda till att små skolor skulle vara tvugna att slå igen. det skulle vara förödande för landsbyggden. Vi kommer däremot kräva fler behöriga lärare och en ny lärarutbildning kommer snart vara på plats. Men det ska inte innebära några problem för små skolor utan jag ser snarare fördelar.
Vänliga hälsningar
-----------------------------------------------------
Erik Randberg
Utbildningspolitisk handläggare
Nya moderaterna
Sveriges Riksdag
Därtill kommenterar Erik att detta är en lokal bedömning i Kungälv.
Vi vill gärna utgå från att kommunstyrelsens orförande inte vilseleder föräldrarna avsiktligt och undrar därför:
-Är rätt att kommunstyrelsens ordförande personligen skall driva denna fråga när den egna kompetensen på området är så låg?
Vi tycker att det skulle vara bättre om kommunens tjänstemän får öppna uppdrag att finna lösningar utan att det föregås av genomförandebeslut.
Nya neddragningar på Kungälvs skolor
I veckan preseterades ett nytt "fördjupat" underlag för flytten och sammanslagningen Vikinga och Nordmanna skolorna.
Av underlaget framgår det att Kungälv under 2008/2009 kommer att ha en lärartäthet på 7.1 lärare per 100 elever.
Denna siffra skall jämföras med rikssnittet på 8.7 lärare per 100 elever enligt den senaste statistiken.
Figuren visar statistik från Skolverkets databas. Uppgiften från 2008/2009 kommer från kommunens utredning om skolan.
Om man är intresserad av hur Kungälv står sig mot andra kommuner i närområdet går det också bra. 
Figuren visar Kungälvs lärartäthet (röd) jämfört med riket i snitt (svart) och övriga kommuner i Västra götaland.
Nu störtdyker Kungälv åter till den bottenposition som gjorde kommunen beryktad för 10 år sedan.
Vilka mål har den politiska ledningen i Kungälv för skolan?
Vilka nyckeltal har man satt upp för att nå dessa mål?
Elever, föräldrar och lärare blir lidande.
Kungälv behöver en långsiktig plan.
Alliansen beslutar om ny skolpolitik
Den 28 Januari beslutar Kungälvs Utbildnings och främjandeutskott om en helt ny skolpolitik i Kungälv.
Hösten 2010 skall alla högstadieskolor, som inte är friskolor (antar vi även om det inte framgår av beslutet), göras om till 6-9 skolor.
Det finns i stort sett inget underlag alls* för Munkegärde och Ytterbyskolorna och underlaget för Thorild har stora brister, enligt föräldraråden.
Detta är inte den långsiktiga vision som alliansen gick till val på.
Vi efterlyser en öppen debatt innan beslut.
*Lokalrevisionen på kommunnivå omfattade alla skolor i Kungälv men enligt den revisionen skall också en detaljrevision göras skola för skola innan den kan ge vägledning för beslut.
Protokoll från Utbildnings- och Främjandeutskottet
Här hittar du protokollet från det beslutande mötet om framtiden för Kungälvsskola:
http://www.kungalv.se/Politik/Kommunstyrelsen/Utbildnings--och-framjandeutskottet/Protokoll/
Och här är några utdrag:
Det enda beslutsunderlag som nämns är samma underlag som tidigare kritiserats massivt för den korta beredningstiden och därmed de stora informationsluckorna:
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse från sektor skola daterad 12 januari 2009.Utskottet beslutade inte enligt något av de två förslagen från förvaltningen utan så här:
1. En flytt av hela Vikingaskolans verksamhet till Nordmannaskolan med placering på Nordmannaskolan, under förutsättning att förvaltningen får följande uppdrag:
- redovisning av vad kostnadsbesparingen består i
- redovisning av samordningsmöjlighet och effekt av samordningen om/när Strandskolan kan anvisas Vikingaskolan
- redovisning av antalet barn/klasser/hemrum/slöjd/idrott/bamba
- effekter och framtiden för särskolan.
2. Förvaltningen får i uppdrag att genomföra omflyttning av skolår 6 till högstadieskolorna höstterminen 2010 och återkomma med handlingsplan för genomförandet.
__________
Samtliga närvarande socialdemokrater reserverar sig mot beslutet.
Samtliga närvarande socialdemokrater lämnar en anteckning till protokollet enligt bilaga.
Slutsatsen är att Kungälvs kommuns Utbildnings- och Främjandeutskottet beslutar utan kännedom om de mest centrala punkterna (eftersom dessa skall omfattas av ett nytt uppdrag).
Man tar beslut utan att ha tillräcklig kännedom om:
1, Eventuell kostnadsbesparing
2, Eventuella möjligheter till samordning av verksamheterna för Strandskolan de komunala skolorna
3, Hur eleverna skall fördelas och vilka effekter det får för särskolan.
Samtidigt beslutas helt kort om genomförande av en 6-9 skola för samtliga skolor i Kungälv, utan föregående demokratisk debatt.
Oppositionen reserverar sig men bilagan har vi inte kunnat hitta på nätet.
Debatt och 300 besökare på mindre än en vecka!
Det är glädjande med det stora engagemanget.
Det har varit en livlig debatt i GP:
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=669&a=474100
Och Kungälvsposten har också plockat upp tråden.
http://www.kungalvsposten.se/nyheter.shtml#newsitemEkFFFpZlZkvVOhYuYU
Kummunledningen säger att våra barn har stor yta i skolan
Men, skolverkets statistik visar att eleverna i Kungälv ligger nästan på precis samma yta som övriga Sverige.
Detta är ju bara fakta, det är inte så viktigt för Kungälvs kommunstyrelse, tydligen.
Så man väljer sin egen sanning...
Fatta, att trotts dessa tomma lokaler som kommunstyrelsen själv orsakat genom dålig planering, så har vi samma yta per elev som övriga Sverige i snitt.
Vissa tycker att det är stora lokaler.
Andra tycker det är normalt.
Vi tycker att det är oansvarigt.
Frågor på bloggen
"Undrande" Kan jag om jag startar ett företag och vill konkurera med/komplettera kommunens verksamhet få ersättning för mina lokaler. Är det verkligen självklart att friskolorna skall ha det när kommunens ekonomi är i botten. Har Kärna friskola, Fridkullaskolan, Montezori vid fästnignen mm det också. Vi kanske i så fall kan göra om Vikinga och Nordmanna till friskolor så kan vi få betalda lokaler och våra pedagoger kan få fria händer att själva förvalta övrig budget på bästa sätt vilket jag är övertygad om hade givit en effektivare skola med mkt gott resultat. Kommunens skolor har helt andra förutsättningar (läs är mer styrda och därigenom låsta) att välja vad man vill lägga pengar på. Friskolor behövs men skall man få samma kommunala bidrag skall man även ha samma förutsättnignar. Hade vi haft det hade det förmodligen inte funnits tomma skollokaler på varken Vikinga eller Nordmanna. Jag är nämligen inte säker på att det är bara själva pedagogiken som tilltalar alla som väljer det privata alternativen utan känslan av att man är mer delaktig och vad man gör och säger spelar roll. | ||
| ( |
Antal elever i Kungälv
Åldersfördelning, Kungälvs befolkning
Kungälv har gått igenom en större baby-boom puckel än de flesta kommuner.
Vi är nu tillbaks på något högre elevantal än innan puckeln.
Samtidigt har det inte byggts några nya kommunala skolor men väl uppstått ett antal friskolor.
Därför finns det nu fri kapacitet i några av de kommunala skolorna.
Lågstadiet genomgår just nu det lägsta elevtalen på en överskådlig framtid.
Från och med nu kommer elevantalet att gradvis öka igen.
Det är hög tid att börja planera för denna förändring.
Men, just nu har kommunledningen fullt upp att frigöra lokaler för Strandskolan.
Och allt för lite fokus läggs på den långsiktiga utvecklingen.
En femmas tankar om högstadiet
Först och främst säger mina syskon att när dom gick i 7:an så tyckte dom att dom var små, tänk då oss 6:or hur små vi kommer att känna oss.
Jag tycker också om att leka på rasterna med mina kompisar, fotboll och natt i Cicago och sånt. Julia säger att rasterna är väldigt korta och att man inte hinner leka på Thorild.
På Diserödsskolan börjar vi 08:45 det tycker jag är en jätte bra tid, men Thorild börjar dom redan 07:50 alldedes för tidigt för mig |-O Om sexorna ska gå på Thorild så kan väl dom få börja senare än 07:50 och att bussen går senare än 07:10.
Nu på Disrödsskolan har vi nästan alltid två fröknar i klassen för vi är många som behöver extra hjälp med olika saker.
Kommer vi få det på Thorild?
Dom som ska gå på Thorild i 6:an kommer dom att ha en massa olika fröknar/magistrar som 7:orna, 8:orna och 9:orna eller kommer dom att få ha en fröken i alla ämnen förutom idrott och slöjd också musik om inte läraren är musiklärare?
Det är så mycket jag undrar över.
Hälsningar Louise
